Bakteriecellens uppbyggnad

[0:00]Redan i biologi ett så tittade vi ju som hastigast på de tre typer av celler som finns, nämligen bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer, de är så pass speciella att vi går inte närmare in på dem alls, men bakteriernas uppbyggd måste vi gå djupare in på. Innan du börjar anteckna något, tänkte jag bara först att vi här ska göra någon slags storleksjämförelse. Om vi har en klassisk eukaryotcell här med cellkärna, endoplasmatiskt nätverk med en massa ribosomer och en mitokondrie. Så är en typisk bakterie ungefär så här stor jämförelse. Visst, det finns stor skillnad mellan olika bakterier också, men det viktiga är i alla fall att du förstår att bakterier generellt sett är mycket mindre än eukaryota celler. Nu tar vi och förstör upp den här baggen också och det kommer att bli en bild som ser ut så här till slut. Men precis som vanligt så tar vi det lugnt, ett steg i taget. Och du kan börja med att rita cellmembranet så här och skriva att det är just ett cellmembran. Bakterier är ofta stavformiga som den här, men det finns också bakterier som är till exempel kulformiga, så kallade kocker eller spiralvridna. Det där ska vi förstås ta och anteckna till lite också. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider som jag har pratat om i tidigare videogångar. Det avgränsar cellen. Och med hjälp av cellmembranet så bestäms vad som släpps in och ut ur cellen. Vi vänder tillbaka till vår lilla teckning och så skriver vi in också cytoplasma. Cytoplasma betyder ordagrant cellvätska så det tar vi och skriver upp. Sen har vi den här stora strukturen. Det ska föreställa bakterienns kromosom. Som du ser så är det bara en enda kromosom i bakterien. Den är också ringsluten eller cirkulär som man också säger. Ofta är den faktiskt också fäst på insidan av cellmembranet som jag visar här. Det där måste vi ta och anteckna också förstås. Kromosomen består av DNA, den är endast en i antalet, den är ringsluten och den är ofta fäst i cellmembranet. Nästa grej, eller grejer som vi ritar in, är också ringslutet DNA och det är därför jag har gett dem samma färg som kromosomen. Men det är inte kromosomer utan något som istället kallas för plasmider. Det är långt ifrån alla bakterier som har plasmider, men vi skriver om dem här i alla fall. De består alltså av små bitar ringslutet DNA. De ger bakterien extra egenskaper som den kanske kan ha nytta av. Det kan vara till exempel förmåga att bilda F-pili, som jag pratar mer om en liten stund, gener för antibiotikaresistens, gener för att fixera kväve ur luften eller att bilda vissa gifter, så kallade toxiner. Runt om i bakteriecellens cytoplasma tar vi nu och ritar in en massa gröna prickar som ska föreställa ribosomer. Förhoppningsvis kommer du ihåg att det är ribosomerna som sköter proteinsyntesen eller egentligen translationen i cellen. Nästa pryl vi ritar in här är en cellvägg som får ligga utanför cellmembranet. Jävla vi nu skriver någonting om cellväggen så ska du vara medveten om att det inte heller är alla bakterier som har en cellvägg. Och en del bakterier har en väldigt tunn cellvägg medan andra har en väldigt tjocken. Cellväggen består utav peptidoglykan som är en slags polysackarid, ungefär som cellulosa fast annorlunda. Dess främsta uppgift är att ge stadga åt cellen. Och så skriver vi till sist också att den har olika utformning hos olika typer av bakterier. Nu ska vi ta och rita in en flagell också. Den fungerar som en slags propellrar som driver bakterien framåt. Om vi ska skriva något om den så skriver vi också att det inte är alla bakterier som har en flagell. Men den fungerar som sagt som en slags propellrar. Flagellen har också olika utformning hos olika bakterier. En del bakterier har till exempel bara en enda flagell medan det finns andra arter som har flera hundra flagell. Här uppe ritar jag nu in en pilus. Om det är flera stycken så säger man pili. Det finns två olika typer av pili. Men båda fungerar som en slags infästningsorgan. Pili finns inte heller hos alla bakterier och oftast har de bara förmåga att bilda en av de två sorterna. Den första sorten, F-pili, bildas för att fästa i andra bakterier och föra över plasmider med. F-pili kallas också ibland för sex pili eftersom det är på det här sättet som bakterier kan ha sex med varandra, det vill säga blanda DNA med varandra. Den andra typen kallas för P-pili och har helt enkelt i uppgift att hålla fast bakterien i underlaget. Allra sist ritar vi här in en kapsel. Och som med så många andra av de strukturer vi har ritat hittills så är det inte alla bakterier som kan bilda en kapsel heller. Kapseln kan vi i alla fall skriva är som ett slemmigt hölje. Det fungerar som ett slags kamouflage. Med hjälp av kapseln får kroppens immunförsvar mycket svårare att känna igen den och därmed slipper bakterien att bli uppäten. Och det är det som är fagocytos här. Det betyder nämligen att en cell äter en annan. Den sista strukturen jag ska ta upp här är något som kallas för endosporer. Det här är en ljusmikroskopbild av en bakterie som heter Bacillus subtilis. Bakterien är rödfärgad, men vissa bakterier har börjat bilda blåfärgade endosporer som till exempel här. Och här. En del bakterier kan gå in i ett sånt här sporstadium för att överleva extrema perioder och det kan vara då om de börjar torka ut eller svälta. Nu skriver vi lite om det också. Endosporer är som att bakteriernas går in i en slags dvala. Det är som sagt på grund av stress, till exempel svält, uttorkning, starkt UV-ljus med mera. I sporen så är vattenhalten mycket låg, bara 15% jämfört med ungefär 70% i en levande, alltså vegetativ cell. Så fort sporen sen kommer ner tillbaka i en näringsrik miljö så lämnar den endosporstadiet och börjar dela sig och blir vegetativ igen. Det tar inte mer än 90 minuter och så är den igång igen.