[0:00]Ja hej och välkommen. Den här lektionen kommer att handla om bromssystemet på tunga fordon och det här är lektion ett av två. Och vi kommer att börja med någonting som heter matardelen.
[0:15]Jag tänkte att vi ska börja från grunden, lagkravet på bromsar. Den säger då att en bil, den ska ju ha två av varandra oberoende bromsar. Och då kan man undra, vad är då en bil? Ja, det är personbil klass 1. Det är personbil klass 2. Det är lastbilar och det är bussar. Och när det gäller den här typen av fordon så är kravet att det ska finnas både en färdbroms och en parkeringsbroms. Och de här två bromssystemena, de ska då vara oberoende av varandra. Så när du trampar på färdbromspedalen inne i bilen, då ska färdbromsen aktiveras på bilen. Och när du stannar och gör din parkering och drar åt parkeringsbromsen, då ska parkeringsbromsen aktiveras. En anledning till att de här ska vara oberoende av varandra, det är att om det nu mot förmodan skulle inträffa att man blir bromslös på färdbromsen. Då ska man ju faktiskt kunna hjälpligt i alla fall bromsa ner hastigheten med hjälp utav parkeringsbromsen. Det är så lagstiftaren har tänkt sig.
[1:27]Ja, oavsett nu vilken bil du kör så kommer parkeringsbromsen alltid att vara mekanisk. Kör du en personbil, då är det inte helt ovanligt att man har ett reglage mellan sätena fram där man drar åt parkeringsbromsen som man säger. Man kan även trampa på en pedal, det är lite olika konstruktioner här. Men i slutänden så är det alltid en vajer som spänner åt en mekanisk parkering och bilen kommer då att stå still tills man lossar den mekaniska enheten. Kör man lastbil eller buss, så är också parkeringsbromsen mekaniskt, men det fungerar lite annorlunda. Då finns det här en mycket kraftig fjäder. Och den här fjädern, den hålls då undan när man är ute och kör av tryckluft som man pumpar in då i en behållare. Men när man stannar lastbilen eller bussen och ska lossa eller drar åt parkeringsbromsen, då tömmer man den här behållaren på tryckluft och den här fjädern blir då så pass stark och kraftfull att den kan ansätta bromsen på lastbilen eller bussen. Lite modernare fordon, de har ju oftast bara en knapp som man trycker på. Tittar man då på personbilssidan, så är det egentligen så att när man trycker på den här knappen för att parkera sin personbil, ja, då är det återigen en mekanisk enhet. Det är lite elstyrning där, men det är ändå i slutänden en mekanisk enhet som drar åt själva parkeringen. Gör man den här manövern då att man rör på den här knappen på en lastbil eller en buss, ja, då händer det samma sak som på den gamla goda tiden. Att ja, det här den här enheten här töms på lufttryck och fjädern blir stark och tar över och ansätter själva parkeringsbromsen. Så det är bara en modernisering av sättet att ansätta bromsen som man kan se på de här knapparna på nya fordon. Ja, då ska vi titta lite grann på färdbromsen och en färdbroms den är antingen hydraulisk eller pneumatisk. Och pratar vi pneumatik då pratar vi tryckluft. Personbilar och lätta lastbilar, de har alltid hydrauliska bromsar. Medans tunga lastbilar och bussar, de är alltid utrustade med trycklufts bromsar. Och varför är det då så här? Ja, från grunden på, om man går många år tillbaka i tiden, så var det ju faktiskt så att lastbilar också hade hydraulisk broms. En hydraulisk broms då betyder det att man överför kraften från bromspedalen via ett hydrauliskt system. Så föraren trampar på bromspedalen så ökar man trycket i ett hydraulsystem. Det här är ju egentligen ganska bra system, men det finns lite nackdelar. Nackdelarna med det här systemet, det är att den här vätskan tål inte alltför höga temperaturer. Så när temperaturerna på bromsvätskan går upp till över 280 grader, cirka, då finns det risk för att den här bromsvätskan kan börja koka. Och nu händer det väl inte det i vanliga fall att den bromsvätska som tål så pass hög temperatur kokar. Men det kan göra det, om man gör väldigt hårda inbromsningar från väldigt höga hastigheter så kan det faktiskt uppstå kokning.
[5:10]Men nu kommer det som är lite farligt för oss vardagsbilister. Den här vätskan, det är en blandning som faktiskt kan ta till sig vatten. Och om vätskan från början tål 280 grader cirka, blandas det här ut med vatten, så sjunker ju kokpunkten. Och hur kan det då komma in vatten här? Ja det är mycket enkelt. I den här behållaren så bildas det kondens varje gång man stänger av motorn och motorutrymmes ner så bildas det lite kondens och med tiden så blandas vattnet ut här. Och alla känner ju till att kokpunkten på broms på vatten, det är 100 grader, medans kokpunkten på bromsvätska är cirka 280 grader. Med tiden så sjunker då bromsvätskans kokpunkt. Och här kan det faktiskt gå så illa så att det kan räcka med att man är ute på en husvagnssemester och bromsar i en längre ner för backe för att den här bromsvätskan ska börja koka om inte man byter den. Och när den bromsvätskan kokar då får man något som man kallar för omblåsning. Och då händer ingenting när man trampar på bromspedalen, den går helt enkelt i golvet. Det här vill man ju inte råka ut för på en lastbil eller en buss. Och då är det på det viset att lastbilar och bussar har ju betydligt tyngre karosseri att bära på. Vilket gör då att bromstemperaturerna blir betydligt högre än vad det kan bli på en vanlig personbil. Och då fungerar det inte med den här typen av överföring. Man kan alltså inte använda hydraulik för att överföra kraften, utan man går över till pneumatik.
[7:07]Och i det här fallet så kan man se en del utav den här bromsdelen. Här blåser man då in tryckluft i en cylinder kan man säga och i den här cylindern då så vidgas ett gummimembran som trycker på en tryckstång som i sin tur påverkar då en hävarm och excenter som sen gör att det kan bromsa då på en skivbroms eller en trumbroms. Så pneumatik, det är det som gäller nu när vi pratar tunga fordon och det är det vi ska göra på den här lektionen. Vi ska prata trycklufts bromsar.
[7:42]Ja, vi ska prata lite grann om färdbromsens funktion i största allmänhet först. Vi ska väl börja med att säga då att till skillnad då mot parkeringsbroms, parkeringsbromsen är ju oftast så att den bara tar på bakhjulen. Finns lite undantag på personbilar och det finns undantag på lastbilar där också. Men generellt sett så kan man säga att parkeringsbromsen bara tar på bakhjulen. Men när det gäller färdbromsen, då är det så att den bromsar alltid på alla hjulen på lastbilen eller personbilen eller bussen. Men man styr bromstrycket så att framhjulen har alltid mer bromsverkan än bakhjulen. Så framtill på en lastbil eller en personbil så har vi alltid högre bromsverkan än vad vi har på bakhjulen. Och det här är en inställning som man gör ifrån fabriken som inte vi förare på något vis kan påverka om vi inte börjar på att skruva med sakerna. Och varför är det så? Ja, de flesta grabbar har säkert någon gång varit ute på vintern och ryckt i handbromsen och upptäcker då att då kan bilen börja sladda.
[8:55]Och naturlagarna gör alltid så att de hjulen som är låsta, de kommer alltid att vilja gå först. Så om man låser bakhjulen, då vänder bilen så att de låsta bakhjulen alltid rör sig först i färdriktningen. Det betyder ju då att man åker baklänges med bilen i ett sånt läge. Det här är ingenting som man vill att allmänheten ska råka ut för när man är ute och kör bilen på vanlig väg. Utan man vill ju att den som trampar på bromsen ska känna sig säker när han trycker till bromsen. Bilen ska ju fortfarande gå rakt fram, den ska ju inte vända runt på vägen varje gång jag sätter foten på en bromspedal. Och därför har man då lagt en högre procent bromsverkan på framhjul än bakhjul. Och i böcker, teoriböcker, så brukar det stå 60 % fram, 40 % bak. Det är en halvsanning för det kan vara över 90 % bromsverkan fram och kanske bara knappt 10 % bromsverkan bak. Det beror helt och hållet på vad det är för fordon vi pratar om. Så vad vi vet i alla fall, det är att när vi sätter foten på färdbromsen inne i bilen, då kommer vi att överföra kraft till bromsarna. Och frambromsarna kommer alltid att bromsa lite mer än bromsarna där bak. På den här bilden så överför man då kraften via hydraulik. Det är alltså en personbil vi ser här då. Och då har vi en bromsvätskebehållare, vi har något som man kallar för huvudbromscylinder och från huvudbromscylindern så går det då ett antal bromsledningar ut till bromsklossar och i det här fallet då bromsskivor. Om det nu skulle inträffa att någon utav de här ledningarna går sönder när vi är ute och bromsar, så finns det inbyggt ett säkerhetssystem som gör att vi på en personbil egentligen bara blir av med ett bakhjul. Så bromsarna på ett bakhjul försvinner, men vi kan fortfarande bromsa med ett bakhjul och två framhjul. Så vi har alltid bromskvar på framhjulen. På lastbilar är det inte riktigt på samma sätt, utan när vi då överför kraft via tryckluft då använder lastbilar och bussars system. Går den då sönder en krets, då kommer vi att bli av med bromsarna på framhjulen eller på bakhjulen beroende då på vilken krets som går sönder. Men det är egentligen bara där som det skiljer sig lite grann mellan färdbromsfunktionen då på en personbil och färdbromsfunktionen på en lastbil. Sen är det ju så att moderna bilar där har man ju utvecklat sig system då som gör att man faktiskt då har lite svårt att kunna låsa hjulen så att man kan heller inte bromsa och låsa hjulen av den anledningen då. Råka ut för olika trafiken, utan det är ju så att alla modernare fordon idag har ju låsningsfria bromsar. Ja, på personbilar och på lastbilar så finns det två typer av bromsar. Antingen så har vi skivbromsar, eller också så har vi trumbromsar. Och det där varierar lite grann beroende på vad bilen är byggd för och hur den har tänkt sig att den ska fungera på vägen. Tittar vi här, vi börjar med att titta på skivbromsdelen. Det här som vi ser här är själva skivan, och skivan, den hänger ihop med hjulet på personbilen eller lastbilen. Så när hjulet snurrar runt så snurrar skivan lika fort. Det vi kan se här på sidan, lite svårt på den här bilden, men på sidan här så sitter det två stycken klossar. Och de här klossarna, de kommer då i det här fallet då via tryckluft att ansättas mot den här roterande skivan och på så vis så får vi broms här. Och är det då en personbil, då ansätter man ju de här klossarna med hydraulisk hjälp istället. Går vi över och tittar på den här bilden, där är principen egentligen densamma. Den gula delen som vi ser här, den roterar och det kan vi se då att de här bultarna, de är de som håller fast fälgen på brommen eller på bromsen kan man säga då.
[13:20]Och när hjulet roterar så roterar den här trumman. Innanför trumman, så ser ni en beläggningsyta. Och det här är då någonting som man kallar för bromsbackar. Så när man ansätter bromsarna på en så kallad trumbroms, då trycker man de här backarna ut mot trumman och på så vis så får man broms. Och det fungerar likadant på en lastbil som på en personbil, det är bara att man överför kraften på lite olika sätt. Det finns fördelar och det finns nackdelar med de här två systemen. Skivbromsen har ju betydligt bättre kylning, vilket gör att man kan bromsa en längre stund innan den här skivan blir så pass het så att den kan påverka bromsarna negativt. Nackdelen med den, det är att den sitter lite oskyddad då framförallt mot grus och sten. Så det kan komma in grus och sten och göra då att den blir sliten, eller man kanske till och med slår sönder beläggningen här uppe då. Trumbromsen, den är ju lite mer skyddad. Den är i alla fall skyddad från sånt som kommer utifrån. Sen blir det en väldans massa damm här inne som man måste ändå plocka av den här och göra rent här jämna mellanrum. Men den är i alla fall skyddad utifrån. Och det här är också till en nackdel, i och med att den är helt skyddad, så får den inte samma ventilation, vilket gör att den kan väldigt fort blir varm. Och då kan det bli en risk för att den får någonting som kallas för fading. Det kan även den här skivan få, så det är ingenting som säger att den här klarar sig för att den sitter helt öppen. Men det är vanligare med bromsfading på den här delen. Fading betyder ju avmattning, alltså att bromsarna helt enkelt upphör att fungera. Och den här ytan som jag pekar på här nu, den brukar då blir helt glaserad. Och det här är faktiskt lite otäckt. Det händer ibland att lastbilar och bussar helt förlorar broms bromsförmågan på grund av att det blir så varmt på bromsbeläggningen att det finns en det är vissa gaser som bildas i ihop med det som då får man också då en glasering som gör att inte den här ytan kan bromsa nå mer. Och det har hänt en hel del otäcka olyckor i samband med det här. Så vi behöver lite hjälpbromsar också, men det ska vi prata lite grann om lite längre fram i den här lektionen här.
[15:45]Ja, låsningsfria bromsar, kallas också för ABS. Det står ju för antilocking systems. Det här har ju funnits på personbilssidan sedan början på 80-talet kan man ju då säga. Och sedan kröp det över då på lastbilar något 10-tal år senare och ja, i början på 2000-talet, ska jag säga slutet på 1990-talet, då kom det också på motorcykelsidan.
[16:14]Så nu finns det ju låsningsfria bromsar på i stort sett alla motordrivna fordon i trafiken. Vad är då låsningsfria bromsar? Ja, det är ett system som gör att man kan bromsa bilen. Framförallt kan man bromsa den väldigt hårt utan att man får en avdrift på bilen. Det vill säga, bilen börjar inte sladda när man bromsar och det är faktiskt oberoende av hur underlaget ser ut. Så även fast det är torr yta på den ena sidan på hjulen och väldigt halt på den andra så går bilen faktiskt rakt. Det här var ju ett problem förr i tiden när man gjorde en hård inbromsning, då kunde bilen börja rotera och få kraftiga sladdningar då när man bromsade. Det har vi fått bort med låsningsfria bromsar. Sen är det ju tyvärr så att det finns någonting som säger att man får kortare bromssträcka med låsningsfria bromsar. Det är ju en lögn och det är ingenting annat än en lögn. Det så är det ju inte. Eh, sen är det en halvsanning att man kan styra bilen i ihop med att man bromsar. Eh, det finns ju 100 % väggrepp för att hålla däcket mot vägbanan. Använder du 100 % av väggreppet för att bromsa, då bromsar det ganska bra. Men om du däremot ska då börja styra bilen samtidigt så måste du ju också räkna med att man kan inte få mer än 100 % väggrepp. De där 100 %ena, de har du till ditt förfogande. Tänker du använda 50 % för styrning, ja då är det 50 % kvar till bromsning och vice versa. Så det det går att styra men väldigt måttat. Sen finns det lite nackdelar också med det här systemet, för att systemet bygger på att man ska bromsa på torr asfalt eller torr betong. Det är egentligen det man har ställt in systemet på. Man har ställt in systemet på att det ska ha ungefär 20 % slipp. Och 20 % slipp det betyder att hjulet kanar eller hasar till 20 %. Så du har en viss låsning om man nu får uttrycka sig så då. Det här fungerar jättebra, det ger väldigt bra bromsegenskaper på torr asfalt, torr betong och det ger också väldigt fina bromsegenskaper på vatten. Ja, fina och fina, det är aldrig bra på vatten, men så bra det nog kan gå. Däremot så är det ju katastrof när man kommer ut på en grusväg för det bromsar det väldigt dåligt istället. För systemet upplever grus som att det egentligen är väldigt halt, vilket inte är. För skulle man kunna låsa hjulet, så kan man gräva sig ner och få en väldigt bra bromseffekt. Så räkna med upp till tre gånger så lång bromssträcka på en grusväg, det får du alltid göra. Så det är inte bara fördelar, men det är mycket fördelar i det här systemet och som sagt var det finns på alla typer av motordrivna fordon idag.
[26:16]Ja, då ska vi titta lite grann på kompressorn. Den här bilden det är ju tagit upp på en riktig kompressor som kan sitta på en lastbil. Det som vi ser här till höger, det är en skiss på en kompressor. Och kompressorn sitter ju då monterat på motorblocket och drivs då direkt av motorn kan man säga. Den lånar dessutom olja från motorn så oljan som finns inne i kompressorn här, det är vanlig motorolja. Så när det här kugghjulet startar upp när motorn startar, då snurrar kompressorn igång och via de här röda kolvarna här nu så kommer ju kompressorn då att komprimera luften. Och luften togs den ju då för ett vanligt luftfilter. Så när luften komprimeras, då skickas den sen vidare ut till frysskyddsanordningen eller egentligen torken då i första hand och vi kommer tillbaka till det här alldeles strax. När trycket i tankarna är tillräckligt höga, och det är ju då tillräckligt högt, det är som tillverkaren har ställt in. Om det är en lastbilstillverkare, en busstillverkare som vill att det ska vara 12 bars tryck i tankarna, ja då blir det 12 bar. Ställer de inne på 10 bar eller 11 bar, så blir det det. Och det här är ju då tryckregulatorn som ska se till, så då när vi kommer upp till fullt arbetstryck då skickar tryckregulatorn en signal till kompressorn att nu ska den avlasta. Och eftersom kompressorn inte kan stanna, så kommer den istället att lyfta på toppen. Och i och med att den gör det så kommer de här kolvarna då inte att kunna komprimera någonting, utan de står kan man säga och flämtar bara. När trycket har sjunkit lite grann i tankarna, det räcker med något tiondels bar, eh då kommer ju kompressorn att få ny information via tryckregulatorn att nu är det dags att börja jobba igen. Och då kommer toppen då att sjunka ner och så startar vi upp och så producerar vi ny luft. Så här håller det på hela tiden och när kompressorn har varit igång ett antal timmar, år pratar vi om nu. Då kommer säkert de här kolvringarna att börja på att bli lite trötta. Kan också vara så att cylinderväggarna börjar bli lite trötta. Då kan den här oljan som finns här smita emellan och komma in på ovansidan av kolven. Och då kommer det ut olja i vårat bromssystem och det är ju absolut inte ett bra eh läge som vi har hamnat i då. Så upptäcker man att det kommer olja här i bromssystemet då måste man genast byta den här kompressorn och sätta dit en ny kompressor. Vi pratade om att komma upp till fullt arbetstryck. När vi kommer upp till fullt arbetstryck och kompressorn avlastar, precis i samband med avlastningen så kommer ni att höra någonting som pyser till lite grann, man kallar det för nysningen. Den här nysningen ska ni alltid lyssna efter och det är jätteviktigt på säkerhetskontrollen att ni lyssnar efter den här nysningen. Och föraprov kommer med stor sannolikhet att fråga er lite grann om varför nyser då och varför ska du lyssna efter den här nysningen. Men det skulle du alldeles strax få ett svar på. Ja, då har vi kommit till lufttorken. Och när kompressorn komprimerar, så samlas det ju också lite fukt i den här komprimeringen. Så att fukten som kommer in i torken ska ju då avsättas. Det vill säga, de här kristallerna ska ta bort fukten och det gör kristallerna genom att fånga upp fukt och sen avsätter de fukten efter den här väggen och vattnet rinner då ner i en liten kopp längst ner i behållaren där. Vattnet som samlas här nere, det ska ju då ut härifrån, det får ju inte finnas kvar. Och då har man varit så för nyligen då så att när kompress kompressorn gör sin avlastning, det vill säga när man får den här nysningen, då lägger man nysningen i botten på torken. Och det gör då att vattnet följer med ut när kompressorn nyser, precis som det nyser så följer ju fukten med ut. Men, sen kan det ju då uppstå lite problem. Det här filtret som finns i botten här, det kan bli igensatt. Antingen på grund av att det kommer alltid in lite skräp i från det ordinarie filtret som kommer in skräp till kompressorn och det här skräpet följer med in då i det här filtret.
[30:43]Nu är det meningen att skräpet ska fastna här upp till i filtret. Men en del utav det här samlas i botten på den här lilla burken här nere. Och där kommer ju också vatten ner och det vet ni ju att om man har lite skräp och lite vatten så blir det som en liten geggamoja. Och skulle det här då kladda till sig ordentligt, då kan ventilen sättas igen. Och då kommer man att upphör kommer ni att upphöra med nysningen, ni kommer inte att höra någon nysning på grund av att det är igensatt. Och konsekvensen av det, det blir ju att vattnet istället följer med ut i bromssystemet och det är absolut inte bra. Skulle det vara vinter och det är kallgrader ute, ja då kan ju den här proppen bero på att det har blivit en ispropp här. Och då blir det ju ännu farligare för då kommer ju vattnet att följa med ut i systemet och bromsarna kommer antagligen att sluta fungera på eran lastbil. Så nysningen, den är alltså livsviktig för bromssystemet. Så varje gång ni gör en säkerhetskontroll, så lyssnar ni då på nysning. Och föraprov kommer med stor sannolikhet att fråga er lite grann om varför nyser då och varför ska du lyssna efter den här nysningen. När skulle alldeles strax få ett svar på.
[32:45]Ja, då har vi kommit till fyrkrets skyddsventil. Varför kallas den för skyddsventil?
[33:09]Ja, det finns två anledningar till det. Den ena anledningen, det är att den alltid fyller först och andra krets först. Det står inga nummer på de här slangarna, men vi kan säga att det här är första krets, det här är andra krets. Det är alltså brom färdbromsens lufttryckstank som ska fyllas. När tankarna här har kommit upp till 5,8 bar, då öppnar tredje och fjärde krets. Och anledningen till att de öppnar lite senare, det är för att vi inte av misstag då skulle kunna vara lossa en parkeringstank eller parkeringsbroms och åka därifrån. Utan innan vi åker iväg med lastbilen så måste det finnas tillräckligt med luft så vi kan bromsa med färdbromsen. Det är ett skydd. Sen fungerar den här ventilen som en backventil. Så om vi nu skulle vara ute och åka med våran lastbil och helt plötsligt så går första kretsen sönder. Då borde ju luften smita baklänges och läcka ut i från alla andra tankar också, men det kan den inte göra. Och det har det att göra med att luft som har kommit in till en tank kan aldrig gå baklänges ut ur den här fyrkrets skyddsventilen. Så det är också ett skydd då för att vi inte ska bli helt bromslösa om vi nu skulle bli av med någon utav kretsarna vi är ute på vägen. Här är inga märkvärdiga saker. En fyrkrets skyddsventil ser ut som på bilden här. Det här är en fyrkrets skyddsventil. Ja, då ska vi titta lite grann på lufttankarna. Eh, på bilden här så visar man att det finns fyra stycken tankar. Det kan finnas betydligt fler och det kan finnas några färre också. Men det som är viktigt för dig att känna till, det är att de här tankarna, de ska dräneras och det gör man då i samband med säkerhetskontrollen. Och i botten på tankarna, det syns bättre på den här bilden så sitter det en liten ring. Man kan se den här. Och i den här ringen då, då hänger i en kulventil som det så fint heter. Så man drar den här ringen i sidled eller knackar lite försiktigt på den här ventilen som sticker ut här. Då kan man öppnar ventilen och då kommer det ut lite luft den här vägen. Och det här som man gör nu på säkerhetskontrollen, det är att man gör en dränering. En gång per dag vintertid och en gång i veckan sommartid. Det gör man för att kontrollera om det har kommit ut vatten eller ännu värre, olja. Det är svårt att se skillnad på om det är vatten som kommer ut eller om det är olja som kommer ut. Så en liten rekommendation om man nu vill kolla av om det är olja eller inte, det är att man tar en hammare, torkar rent väldigt fint på hammaren och sen knackar man väldigt försiktigt på den här ventilen som sticker ut här. Om man då känner på hammaren så kan man känna om det är vatten eller om det är olja och finns det en tendens till olja. Ja, tyvärr har ju då kompressorn börjat på att ge sig. Och det är inte bra att få ut olja i systemet så det ska ni vara väldigt noga med. Kommer det lite vatten så är det nog ingenting att oroa sig för för det är bara kondens i från själva tanken. Men om det kommer lite större mängder med vatten, då har ni troligen en mättad lufttork och då är det dags att byta filter på lufttorken. Så här kan man då se lite grann, dels hur lufttorken mår, men också om kompressorn är sliten. Sen brukar det stå på tankarna, här står det till exempel ett P och då är det ju parkeringstanken. Och sen står det nummer på de här första och andra krets.
[37:19]Ja, för att hålla koll på hur mycket lufttryck som finns i de här tankarna, så finns det någonting som kallas för manometrar. Manometrarna kan vara analoga som de var förr i tiden. Och i dagsläget så är de då mer digitala. Det vi kan se här, det är att den här manometern där står det ju en etta och då mäter ju den tryckluften som vi har i första kretsen, alltså bromsarna fram på lastbilen. Och där har vi krets nummer två, det är bromsarna bak. Och det kan vi se här också på den digitala mätaren. Där står det en etta på den övre stapeln och på den det undre stapeln där så står det en tvåa. Den mäter den alltså lufttrycket i första och andra krets. Sen kan man med en sån här mätare gå in i själva datorn och få reda på hur det ligger till också på tredje och ibland kan man se fjärde kretsarna där också. Men då måste man gå in i datorn då. Eh, det som är viktigt för er, det är när ni gör en säkerhetskontroll, det är att ni kontrollerar då att ni har en fungerande lågtrycksindikator. Lågtrycksindikatorn, ja den ser man ju på en modern mätare när trycket går under 5,8 bar. Precis som det har gjort här så ser ni att då blir allting rött. Det blir en röd ram, det kommer upp röda bromsmarkeringar som talar om då att här är det varning, akta er. Och så ser man då de här två vita liggande streckena, de har precis gått under sex bar där. Och då tänds det som kallas för lågtrycksindikatorn. När man gör den här säkerhetskontrollen, då kan det vara bra att veta att de flesta lastbilar har också en ljudsignal som kommer. Och en del förare provare, de vill att ni ska kontrollera ljudsignalen också. För att ljudsignalen ska ljuda, så brukar det vara så att motorn måste vara igång. Så då måste ni ha motorn igång och sen måste ni pumpa upprepade gånger på bromspedalen så att trycket går under sex bar. Då får ni se både här på de här röda markeringarna, men ni kommer också höra lite pipande ljud. Det brukar vara tre pipljud och sen blir det tyst. Det är en indikering att lågtrycksindikatorn då har startat upp. Och det här måste fungera när ni sätter er i lastbilen. Det är jätteviktigt att det här är i funktion. Ja, och innan du ger dig iväg med din lastbil så gör man någonting som kallas för 30-sekunders test. Det här är ett test som du måste göra på ditt förareprov i samband med säkerhetskontrollen. Och det här testet det är ju för att ta reda på om det finns ett läckage i själva bromssystemet om någon utav tankarna läcker. För att göra testet så ska motorn vara avstängd, men du måste givetvis ha tändningen påslagen för annars kommer vi inte att se manometrarna. Sen ska du du har fått tändningen på, då ska du trampa ner färdbromsen maximalt. Inte till hälften för att då kommer du sitta och röra på foten och då läcker du ut luft för att du rör på foten, utan trampa bromspedalen i golvet, håll den still i golvet. Lossar sedan parkeringsbromsen. Öppna en sidorutan. Och det gör du bara för att du ska kunna höra om det pyser någonstans utanför lastbilen någonstans. Nu är du klar att påbörja din 30-sekunders test, så nu slår du igång klockan. Och under de här 30 sekunderna nu så kontrollerar du om manometrarna står still eller om de sjunker. Och du samtidigt så lyssnar du och hör efter om det är någonting som är ett misstänkt pysande ljud utanför lastbilen. Om 30 sekunder har gått och du har upptäckt att du har haft ett tryckfall. Ja, då är det ingenting att snacka om, då har du körförbud. Så då kan du inte åka någonstans, utan då då får du bli stående så länge. Men du har inget tryckfall, men däremot hör du att det pyser någonstans där ute men manometrarna reagerar inte. Då får du göra om det här testet. Och då gör du inte det här testet i 30 sekunder, utan då gör du det här testet i tre minuter. Och under de tre minuterna så får det absolut inte uppstå något läckage som är synbart på manometrarna. För då är det körförbud. Vi ska också lägga till att när du startar en sån här test så måste du ha tillräckligt med tryck i tankarna. Du måste vara över åtta bars tryck, annars så är det inte riktigt öppet i hela systemet. Så att påbörja ingenting om inte trycket är över åtta. Sen behöver det inte vara fulltryck, men det ska vara över åtta bar i alla fall. Men som sagt var, under testet så får det inte sjunka någonting på manometrarna. Ja, om det nu visade sig att du på 30 sekunders testet hade ett litet läckage eller du gjorde en tre minuter och upptäckte ett läckage, så fick du ett körförbud. Givetvis så får du inte börja jobba med din lastbil, men du kan häva det här körförbudet för att på en kort resa ta det ner till en närliggande verkstad. Och då gör vi så här att då startar vi upp motorn. Sen låter vi motorn gå på tomgång. Under tiden medans den går på tomgång så ansätter du färdbromsen maximalt och så lossar du parkeringsbromsen. Det du nu ska göra, det är att kontrollera om manometrarna står still eller rör sig lite grann uppåt. Så länge de rör sig uppåt så har du ju en kompressor som kan kompensera för det läckage som finns i systemet. Och då kan du ju få köra ner den till verkstan, men inte längre än så.
[46:05]Den fjärde kretsen, den använder man då till luftfjäring. Man kan använda den till stolen inne i lastbilen för att höja och sänka och justera den. Man kan använda den för att fälla vatten och ställa in ratten så man kan ha ett bra inställningsläge på ratten. Och det finns säkert flera saker du kan använda luften i den här servicetanken också. Ja, då ska vi sammanfatta matardelen då. Och vi börjar vid kompressorn. Kompressorn komprimerar ju luften. Luften som kommer från kompressorn är ju lite fuktig, och då ska fukten avsättas i torken. Och i torken ska ju också ske en liten nysning och den sker i botten på torken. Från torken så ska luften gå vidare ner till en primärtank. Från primärtanken så ska luften sen vidare upp till en fyrkrets skyddsventil. Och fyrkrets, det var ju för att den hanterade fyra olika kretsar. Och skyddsventil, det var ju två skydd i den här. Det ena skyddet det är att man måste kunna fylla första och andra krets till ett tillräckligt högt lufttryck, 5,8 bar innan luften strömmar över då till tredje och fjärde krets. Men den här skyddsventilen fungerar också som en backventil, så någon utav de här kretsarna går sönder, så skulle du fortfarande ha bromsar kvar så att du kan bromsa in din lastbil och stanna den.
[46:05]Den fjärde kretsen, den använder man då till luftfjädring. Man kan använda den till stolen inne i lastbilen för att höja och sänka och justera den. Man kan använda den för att fälla vatten och ställa in ratten så man kan ha ett bra inställningsläge på ratten. Och det finns säkert flera saker du kan använda luften i den här servicetanken också. Sen från primärtanken så gick det ju då en ledning tillbaka upp till en tryckregulator. Och den här tryckregulatorns uppgift, det är att alltid se till att lufttankarna har fullt arbetstryck. När trycket i primärtanken går under det värde som är inställt, då måste den här tryckregulatorn tala om för kompressorn att den ska börja jobba igen. Men när värdet är på det övre läget som den är inställt på, då ska också tryckregulatorn tala om för kompressorn att nu är det dags att avlasta, nu får du vila en liten stund. Och så håller det på på det sättet.
[47:06]Så så här fungerar då själva matardelen. Nästa lektionen, då ska vi prata lite grann om manöverdelen och manöverdelen det är ju färdbromsen och parkeringsbromsen. Och det är när man manövrerar de två bromsarna. Ja, då får vi tacka för visat intresse och som sagt var du är välkommen och lyssna på lektion nummer två som handlar om manöverdelen också.
